bloggane?

Jag är verkligen dålig på att blogga, inte ens när jag tänkte göra något jag är bra på, som att klaga. Fast det klart, det blir ju svårare att bli inspirerad till att skriva saker, hitta på och fantisiera för att sedan producera text när det är allt jag gör dagarna i ända. Skriva uppsats är förvisso skoj, men mitt sociala liv är fruktansvärt. mina vänner har ju flyttat i från mig varenda en, och jag sitter här och väntar på nästa besök av magnus, vilket bara är oerhört tragiskt. Ok, det är ju bara under en tidsperiod, sen kommer det ju såklart hända lite mer nästa termin. Och så var jag ju och besökte rebecka och stefan i förra veckan, passade på att träffa marcus och min faster med. så helt socialt uttrokad är jag inte. Men eftersom att jag inte egentligen bloggar för att få utlopp för alla mina tragiska små känslor och få uppmärksamhet från all och alla blir det rätt tamt med bloggandet här. Uppdatering sker sporadiskt med långa mellanrum. Fast det gillar jag. och det här inlägget blev rätt sunkigt det med.

fjortisar, fjortisar - åh vilken pina

Idag gick jag och älsklingen på bio, vilket var väldigt trevlig. Var ett tag sedan jag och han gick ut och gjorde något trevligt tillsammans. Upplevelsen skulle ha varit bättre om det inte vore för det där förbannade gänget fjortisar. Jag noterade dem först när de stod framför oss i kön till biljetterna, där de stod och vara jobbiga ungar, men jag tänkte inte mer på det, ungar är ju ungar liksom. Jag hoppades bara att de inte skulle se samma film som vi skulle, men det klart jag har den oturen att de ska se samma liksom. och inte nog med det, de satt rätt bakom oss. Så hela reklamen igenom satt de och småsnackade. "Ingen fara, jag är en vuxen människa med massor med tålamod" tänkte jag, "dessutom så är det ju bara reklam". När reklamen nästan är slut hör jag hur en utbrister att denne haft sönder sin tand, så de första 5 minuterna av filmen går mig totalt förbi eftersom killarna sitter och försöker kolla på tanden - och låter. JAG VILL INTE HÖRA OM DET NÄR JAG SKA GLO PÅ FILM! efter ett tag blänger jag bakåt och de lugnar ner sig. Hörde inte så mycket under filmen försen mot slutet då den segade ner lite och ungarna tappade koncentrationen helt och hållet. Fine, om de bara hade pratat hade jag inte gnällt så mycket. Men tyvärr räckte inte det. Lite då och då under filmvisningen blev jag störd av annat än prat, och nej det var inte att de sparkade på sätet, utan att en av ungarna lutade sig så långt fram att han flåsade mig i hårbotten. FLÅSADE MIG I HÅRBOTTEN!!! wtf liksom! vad säger man till det?

nej jag är personligen för åldersgräns på bio, är man under 15 får man inte gå in. Det tycker jag, och jag vet, jag är världens gnälltant. Borde gå med i PRO på en gång. Kanske borde göra det. Men jag blev flåsad i hårbotten.

filmen var för övrigt surrogates och helt ok!

Bajshundar

Jag måste erkänna att jag blir oerhört, för att inte säga extremt, irriterad på hundägare som inte bryr sig om att plocka bort sina hundars äckelpäckel. Jo, jag vet, jag låter som en såndär tant eller gubbe som bara skickar insändare och gnäller om hundbajs på cykelbanorna, men faktum är att det skiter jag nog i. För jag avskyr verkligen hundbajs som ligger överallt. Om man inte har någon lust att plocka bort efter sina hundar så ska man fan ta mig inte ha någon heller. Hundägare måste verkligen vara en av mänsklighetens värsta sort. "Men Helena" tänker du nog "du kan ju inte dra alla över en kam för att några är lata, du vet ju att jag skulle aldrig blablablabla" för någonstans där slutar jag lyssna.

Just nu ligger det en äcklig jävla hundspya mitt på vägen utanför huset, och jag har varit på väg att trampa i den typ 3 gånger idag. Jag vill verkligen, verkligen inte stå i närheten av staketet utanför byggnaden, för där noterade jag att några av de nyinflyttade hundägarna lät sitt monster till husdjur pissa. Mindre än 3 meter från ingången. är det så jäkla svårt att gå typ..jag vet inte, 4 meter till och låta hundfan pissa bakom hörnet där ingen går? för det är ganska uppenbart att folk står där vid staketet, det finns ju inte ens skymt av gräs där. Det finns få saker som kan förstöra en dag så mycket som den dagen man råkar trampa i hundbajs.

Dessutom, på tal om hundar och hundägare så avskyr jag att gå någonstans och så kommer det någon hundägare med deras förbannade ouppfostrade byracka som bara ska nosa "Det är ingen fara, hon/han är snäll". Jag skiter i om hunden är snäll, jag vill inte att den ska nosa på mig. Jag är förbannat rädd för hundar och vill i synnerhet inte ha någon som tar ansats för att hoppa upp i ansiktet på mig. Och hundägarna bara skrattar,"Han/hon vill ju bara hälsa". Jag vill inte hälsa och hunden borde vara bättre uppfostrad än så. Eller i ett koppel. Eller i ett kortare koppel. Det är ju inte direkt hundens fel heller, de är ju vad de är, men hundägare, nej det är ett folk jag inte har mycket till övers för. Och ja, jag tänker vara så irrationell att jag håller alla hundägare ansvariga för några få "rötägg" - därför att det är inte några få, jag har svårt att tro att alla alltid är perfekta, utan jag har den starka övertygelsen att det ibland händer att de allra flesta latar till sig. Och det är problemet, för jag är rätt övertygad om att det är när de är lata som någon råkar ut för skiten, bokstavligt talat.

hösttråk

Jag tänker nog ta och klaga på hösten nu, det börjar bli tröttsamt, mina händer är kalla och löven börjar på att bli fula. De snygga färgerna finns förstås kvar, men nu börjar det bli så glest mellan löven att solen bränner i ögonen när den tittar fram. Dessutom är dagarna äckligt korta, och så fort jag går ut fryser jag till en liten isbit. Dessutom är det inte tillräckligt kallt för den där jäkla vinterjackan heller. Det krävs några minusgrader för den. Världen dör sakta men säkert, och jag har inte råd att åka på semester i solen. Bläääää...Men kanske ska jag dra iväg till huvudhålan någon gång i höst, innan det blir vinter, så jag kommer bort från det mörka tråkiga och unkiga här. För jag tycker min lilla apbur blir unkig när jag inte kan ha fönstret öppet hela dygnet. Måste ju stänga på natten, annars fryser jag ihjäl på morgonen när jag vaknar. Nej, hösten är inget för mig, det är ju bara väntan på döden liksom.

Telefonförsäljare är inte mina vänner

Jag ogillar verkligen telefonförsäljare. Det är inte någon som ringt på några dagar nu, och jag är oändligt glad. Vilket egentligen är rätt absurt att jag är glad över att jag inte fått kommersialismen uppkörd i ansiktet på några dagar. Det borde inte vara så, jag borde inte njuta av varje dag som jag slipper svara i telefonen och det är någon glättig tjej eller kille som försöker kränga något som jag inte vill ha. Min privata sfär borde få vara min privata och min telefon borde få vara i fred från försäljning. Det är den inte och hur det inte är en kränkning av mitt privatliv förstår jag inte. För att kunna komma undan kommersialismen i detta fantastiska samhälle måste man uppenbarligen bo i en koja i skogen utan mobil och...tja i mörker, för reklamen letar sig in överallt. Det räcker inte med att komma hem och inte sätta på TV:n för att slippa, utan risken finns att det trängs på mig genom att jag är så dum att jag svarar i telefonen. Jag avskyr verkligen hela den där grejen. Jag har ju ett dilemma eftersom att jag ändå inte vill vara otrevlig mot de stackarna som har ett sånt skitjobb, men det är svårt att vara trevlig mot någon som tränger sig på min privata sfär när jag bara vill vara ifred. Jag borde i varje fall inte behöva dra ur kontakten bara för att jag inte vill ha kommersialism uppkört i ansiktet.

"Det är väll alltid skoj med nya prylar"

Visst är det så...ELLER INTE! Jag tycker i varje fall inte att det är skoj med nya prylar, jag gillar visserligen oftast de jag har, men jag tycker definitivt inte att det är alltid är skoj med nya äckliga prylar. Gick och förnyade mitt abonnemang idag. Inte så mycket för att jag egentligen ville, men för att jag inte vill betala mer än nödvändigt. Så jag knallade in på tre och gick fram till deras säljare och sa att jag ville byta mitt abonnemang.

Och fram och tillbaka gick det och alla telefonerna han visade var skitfula. Varför skulle jag bry mig om mp3-funktion på en sabla telefon? jag har en mp3-spelare. Varför skulle jag bry mig om flashiga skjutlucka? Eller en häftig designtelefon? Jag är intresserad av två saker: Den kan ring och den kan sms:a. Allt annat är bara överflödigt junk! Och NEJ jag vill inte ha med eran förbannade "telefonjack nej tack"-kampanj att göra! Jag vill ha ett billigare abonnemang för att prata MINDRE i mobilen, inte mer. Varför skulle jag vilja ha min fasta på mobilen? Betala extra för den skiten? Jag är nämligen inte helt bekväm med hela grejen att ha en manick så nära skallen som sänder ut strålning. Visst, tillslut fick jag en ny pryl, valde den minst fula bland de fula alternativen och fick inte ens den färgen jag ville ha till och börja med, för den var slut.

Tillslut kläcker säljaren till nånting jag sa att "det är väll alltid skoj med nya prylar"? Nej det är det sannerligen inte. Den gamla telefonen hade jag haft i nästan exakt två år och den var jag mycket nöjd med, den hade liksom växt på mig. Ok nu är den seg, men den var min gamla fina. Det är inte roligt med nya prylar, och hela den här prylfixerade kulturen gör mig bara så fruktansvärt trött. Och ja, jag vet att jag är en jäkla hycklare som alla andra med tanke på mängden prylar jag har hemma, men det betyder inte att jag faktiskt gillar kulturen. Jag tror att de allra flesta av oss skulle kunna göra sig av med minst hälften av sina prylar och fortfarande leva i ett sjukt överskott, jag vet att jag skulle det.

Jag gillar inte nya prylar och jag gillar inte säljare. Jag ogillar i synnerhet när de försöker sälja extragrejer till mig. JAG VILL INTE HA.

Bara på skoj!

Styrelsemöte på SJ:
-Jaha, vad har vi att rapportera idag då? Har vi några nöjda kunder idag? Den medelålders mannen tittar sig omkring i sammanträdesrummet. Lamporna surrar på, de andra ledamöterna vrider lite obekvämt på sig, flackar med blickarna och undviker Göstas blick.
- Joo, jag hörde några som sa att de var glada att x2000 från Stockholm var i tid för en gång skull. Kvinnan som yttrade orden är uppenbart nervöst, gungar fram och tillbaka på stolen, tittar överallt utom på de övriga männikorna i rummet.
-VAAAA!? Var tåget i tid? Det här måste åtgärdas, nästa vecka måste vi ha ett "fel" på våra datorsystem så alla kunder blir superstressade om att få ut sina biljetter! Det borde lära dem att inte vara nöjda.
Stämningen i rummet blev uppenbart uppsluppen med det det beskedet, en kollektiv utandning kunde anas.
Helt plötsligt kommer en ung kvinna in i rummet med en kaffekanna och några koppar. Hon ställer försiktigt fram kopparna till alla och börjar hälla upp kaffet. Doften sprider sig i rummet och lägger sig som en trygg hinna över rummet. Plötsligt snubblar hon till över en mattkant och tappar kannan med den heta vätskan över golvet. Kaffet får en sådan fart att det hamnar på flera av ledamöterna och en stank av brända dioder sprider sig snabbt. Den unga kvinnan tittar sig förtvivlat omkring och ser till sin förfäran att flera av människorna i rummet rör sig oerhört onatruligt, ryker och rycker. Chockad springer hon ut ur rummet - ryktet var sant, det finns inga människor i styrelsen, de är alla utomjordiska robotar som är här för att sakta men säkert förstöra vår nuvarande samhällsstruktur genom att bryta ner vår kollektivtrafik med undermålig service och en kundnegativ attityd.